Orust logotyp, vapen med en gul ekkrans och tre fiskar av arten långa som hänger på tork.
Lotsberget, Käringön, foto.

Lotsberget, Käringön

Kommun och politik
Återställ
Visa kontaktuppgifter

LEVA Orust

Vi vill genom dialog snarare än regler underlätta för markägare att göra bra miljöåtgärder. Projektet finansieras helt av Havs- och vattenmyndigheten och omfattar än så länge sex mindre avrinningsområden på Orust.

Illustration, jordbruk, åar och hav med fisk.

Vy från land till hav. Illustratör Carina Lindkvist, Naturcentrum AB

Projektet drivs sedan 2019 och projektets pilotområde omfattar sex mindre avrinningsområden på Orust. Områdena avvattnas till sjöarna Grindsbyvattnet och Rödsvattnet samt åarna Varekilsån, Kärrebergsån, Hagaån och Strane Å. Kustvattnen runt Orust består till stor del av trånga fjordar som hyser stora naturvärden men som samtidigt är känsliga för störningar. Övergödning har länge varit ett känt problem i området.

Mål med projektet

Vårt mål med projektet är att skapa ett positivt och engagerat åtgärdssamarbete med lantbrukare och andra lokala aktörer. Genom att väcka idéer och sedan hjälpa till att få dem förverkligade, hoppas vi kunna öka åtgärdstakten mot övergödningen.

Vad vi gör

Vi försöker hitta orsakerna till övergödning och hur vi tillsammans kan komma överens om åtgärder. Som utgångspunkt har vi alltid konceptet som Greppa Näringen arbetat med i många år – att växtnäringen ska tas upp av grödan, inte läcka ut i vattnet. I arbetet tas lokala kunskaper till vara, men vi samverkar även med organisationer som Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, och 8+fjordar. Vid behov anlitas experter för utredningar och utformning av åtgärder.

När åtgärder utformas så försöker vi alltid se vilka mervärden som kan hittas, som nyttor för jordbruksproduktion, biologisk mångfald och friluftsliv. När en markägare är överens med oss om orsak och åtgärd, så hjälper vi till med hela byråkratin. Allt från att hitta finansiering till att skaffa eventuella tillstånd och entreprenörer som kan utföra åtgärden. I många fall behöver markägaren inte lägga några egna pengar alls.

Här är några exempel på åtgärder som LEVA Orust hjälpt till med.

Projektet LEVA Orust ordnar stöd för strukturkalkning för bättre skördar och miljö. På sensommaren 2020 utfördes den första strukturkalkningen av två lantbrukare i Tegneby.

Foto på fem personer som står på en harvad åker.

Länsstyrelsen är på besök för att se åtgärdsarbetet på Orust.

Strukturkalken är en särskild kalk som förbättrar lerjordar. På Orust är det vanligt med lerjordar som torkar upp sakta och lätt blir kompakterade av lantbruksmaskinernas tyngd. Kalken gör marken grynigare vilket minskar risken för att jord och gödsel vid regnväder rinner av på ytan av åkrarna, ned i vattendragen. Det blir också bättre förutsättningar för växternas rötter att utvecklas och ta upp mer näring.

Nu växer höstvete på åkrarna och vi hoppas på bra skördar och att lantbrukarna upplever att fälten blir lättare att bruka.

Om du vill prova strukturkalkning, hör gärna av dig till mig. Mina kontaktuppgifter finns längst upp på sidan.

LEVA Orust anlägger fosfordammar hos intresserade markägare, för bättre miljö och vackrare landskap. Under sensommaren 2020 anlades den första fosfordammen vid Rålandsberg.

Foto på en damm som hänger ihop med en bäck.

Fosfordamm vid Rålandsberg.

I en fosfordamm minskar vattnets hastighet och grumlande partiklar och näringsämnet fosfor sjunker till botten. Näringen kan efter ett antal år grävas upp och återföras till åkermarken. Samtidigt gynnar dammen växter och djur som trivs vid denna typ av miljö, som det idag råder brist på.

Foto på en bäck.

Platsen vid Rålandsberg innan fosfordammen anlades.

Fosfordammar passar bra i mindre diken vid jordbruksmark och även vid slutet av dräneringsrör, där det inte kommer för mycket vatten. Försök hitta en plats som ligger lågt och som kanske ändå är blöt och svår att bruka.

Om du tror att du kan ha en plats för en fosfordamm, kontakta mig gärna. Mina kontaktuppgifter finns längst upp på sidan.

Under hösten 2020 har LEVA Orust i samverkan med markägare anlagt ett specialbyggt dämme vid en sjö öster om Månsemyr.

Vid regnperioder kommer sjöytan att stiga upp till stenarna, varefter det kommer att börja rinna över. Vid torrperioder så kommer vattnet att sakta rinna ut genom ett litet rör genom konstruktionen.

Foto på en bäck.

Vattendraget Innan åtgärd för flödesutjämning.

Detta innebär att vattendraget nedströms inte kommer att torka ut lika fort som det gör idag, vilket gynnar många djur som lever i vattnet.

När det kommer kraftiga regn kommer sjön att bromsa upp högflödet vilket minskar översvämningar och erosion nedströms. Åtgärden kan också minska klimatpåverkan.

Foto på bäcken med stenar i.

Efter åtgärd för flödesujämning.

Denna typ av åtgärd passar ofta bäst i skogsmarker högt upp i landskapet. Man måste beakta risk för påverkan på skogsbruk och dränering av fastigheter.

På Orust finns många gamla torvtäkter med begränsade skogsvärden som passar särskilt bra.

Om du tror att du kan ha en plats för en flödesutjämnande åtgärd, kontakta mig gärna. Mina kontaktuppgifter finns längst upp på sidan.

Under sensommaren 2020 utfördes en så kallad återmeandring vid Rålandsberg. Återmeandring är när ett rätat vattendrag, så långt som möjligt, återställs till sin ursprungliga form, variation och läge.

Syftet med återmeandringen är att bromsa upp flödet i vattendraget för att minska erosion och översvämningar nedströms. Ån blir längre och får tillbaka sina ursprungliga miljöer som livet i vattendraget är anpassat för.

Foto på bäcken som slingrar som en orm.

Utförd återmeandring. Innan åtgärd var ån ett rakt dike, nu ser den ut som innan uträtningen.

Återmeandring passar bäst där det är platt och där marken närmast ån inte längre används som aktivt odlad åkermark. Ibland kan man se spår av de ursprungliga bågarna i omgivande mark. Man måste säkerställa att åtgärden inte skadar marken uppströms, eftersom den medför en viss dämning.

Om du tror att du kan ha ett vattendrag som skulle gå att återmeandra, kontakta mig gärna. Mina kontaktuppgifter finns längst upp på sidan.

Under hösten 2020 har två stora satellitbrunnar för gödsel uppförts på Orust. En ligger nära Röra kyrka och den andra vid Rörvik, väster om Svanvik. Projektet är ett samarbete mellan markägare, lantbrukare, LRF Orust och LEVA Orust. Halva kostnaden finansierades med statligt miljöstöd.

En satellitbrunn är en gödselbrunn som man placerar långt från den egna gården, vid marker där gödsel ska spridas. Syftet är bland annat att gödseln ska finnas redo på platsen under sommaren när lantbrukaren har mycket att stå i. Gårdarnas totala lagringsvolym ökar också. På detta sätt blir det lättare att sprida gödseln under bra förhållanden, så att mer näring kan tas upp av grödorna istället för att gå ut i vattendragen.

Foto på en stor brunn.

Satellitbrunnen för gödsel vid Rörvik.

Satellitbrunnar passar bäst där det finns mycket mark som behöver gödslas, men där lantbrukaren inte har nära till en lämplig gödselbrunn. Extra effektiv blir åtgärden om man har problem med att få brunnen på gården att räcka till. LEVA Orust ser gärna projekt där flera lantbrukare kan få möjlighet att nyttja brunnen.

Om du har behov av en satellitbrunn, tveka inte att kontakta mig eller din LRF-kontakt om du är ansluten där. Kontaktuppgifter finns längst upp på sidan.

I en dalgång vid Brattorp, lite norr om Vräland, mellan två jordbruksfält har ett rakt dike förvandlats till ett meandrande vattendrag med två mindre dammar. Återmeandring är när ett rätat vattendrag, så långt som möjligt, återställs till sin ursprungliga form, variation och läge.

En bäck som har fått ett slingrande flöde.

Vattenmiljöåtgärd vid Brattorp.

Syftet med detta är att minska näringsläckaget från jordbruksmarken ut till havsmiljön och även att skapa en flödesdämpande funktion som kan minska risken för översvämning längre nedströms. Det blir också ett viktigt naturvårdande inslag i jordbrukslandskapet som gynnar den biologiska mångfalden genom att tillföra mer vattenmiljöer.

En bäck som har fått ett slingrande flöde.

Vattenmiljöåtgärd vid Brattorp.

Åtgärden är en del av projektet LEVA Orust som arbetar med att hitta bra och effektiva miljöåtgärder i jordbrukslandskapet och hjälpa markägare att hitta finansiering och utformning så att processen från idé till färdig åtgärd ska bli så lätt som möjligt.

En bäck som har fått ett slingrande flöde.

Vattenmiljöåtgärd vid Brattorp.

Under sensommaren 2021 utfördes an avfasning av dikeskanter vid Ammedalen söder om Vräland.

Syftet med avfasning är att stabilisera ett jordbruksdike som har problem med att det rasar i kanterna. Eftersom stora mängder näringsämnen är bundna i jordbruksmarken så orsakar sådana ras läckage av näringsämnen, förutom att de ställer till problem för markägaren. Ett avfasat dike kan även rymma mera vatten vid högflöden.

En bäck som har fått fina kanter.

Efter åtgärd. Notera även den gamla landsvägsbron som kom fram längst ned.

Avfasning av dikeskanter passar bäst i grävda diken och dikade vattendrag där det är problem med instabiltet och ras i kanterna. En återmeandring är ofta ännu bättre för miljön, läs mer under återmeandring. Men om diket går genom åkermark som är beroende av god dränering så kan avfasning vara ett bättre alternativ.

Om du tror att du kan ha ett vattendrag som skulle passa att fasa av, kontakta gärna projektledaren för LEVA Orust, kontaktuppgifter finns längst upp på sidan.

En bäck som har överväxta kanter..

Före åtgärd. Notera även de blöta svackor som fyllts med uppgrävda massor.

Åtgärden är en del av projektet LEVA Orust som arbetar med att hitta bra och effektiva miljöåtgärder i jordbrukslandskapet och hjälpa markägare att hitta finansiering och utformning så att processen från idé till färdig åtgärd ska bli så lätt som möjligt.

Under sensommaren 2021 anlades en grävd våtmark vid Rålandsberg. Våtmarker är multifunktionella – de kan ge flera olika miljönyttor och även ge ett vackrare landskap med ökade möjligheter till rekreation. Våtmarker kan anläggas och utformas på olika sätt beroende på plats och syfte.

Denna våtmark anlades i ett blött och svårbrukat område i jordbruksmark. Genom att gräva ut den lägsta delen och använda massorna för att höja upp anslutande mark, skapades en våtmark samtidigt som marken omkring blir lättare att bruka.

Våtmarken renar vatten från Strane Å, som leds in via ett rör och ut genom en nivåbrunn. Den blir en fin boplats för insekter, groddjur och fåglar. Våtmarken är vackert placerad och blir även en fin skridskois.

Foto på en damm.

Våtmark efter åtgärd.

Några exempel på bra platser för våtmarker

  • Blöta ytor som är svåra att bruka för jord- och skogsbruk kan ge större nytta som våtmark.
  • Svackor i landskapet kan ofta dämmas upp på ett kostnadseffektivt sätt.
  • Utdikad torvmark som återväts har särskilt stor nytta för klimatet.
  • I områden med mycket aktivt brukad jordbruksmark blir vattenreningen bäst.
Foto på en damm.

Våtmark före åtgärd.

Våtmarken finansierades till 100% med miljöinvesteringsstöd från landsbygdsprogrammet. Om du tror att du kan ha en plats som är lämplig för en våtmark, kontakta mig gärna. Mina kontaktuppgifter finns längst upp på sidan.

En blå flagga med gula stjärnor och texten Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

Vad du kan göra

Om du som läser detta har egna idéer kring vad som borde göras, eller vill veta mer om vad vi gör, tveka inte att höra av dig. Dina kunskaper och lokalkännedom är A och O för att vi ska kunna skapa en bättre framtid för våra barn och barnbarn.

Projektet LEVA Orust finansieras av Havs- och vattenmyndigheten genom anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Återställ
Hjälp oss bli bättre