Orust logotyp, vapen med en gul ekkrans och tre fiskar av arten långa som hänger på tork.
Konstgräsplan, Henåns skola, foto.

Konstgräsplan, Henåns skola

Återställ
Visa kontaktuppgifter

Publicerat

2021, ett år med fokus på attraktivitet och tillgänglighet

Det gamla året är nu till ända och vi ser fram mot 2021 med möjligheter och framtidstro. Efter ett år med pandemi och restriktioner hoppas vi på ett nytt år med vaccin och möjligheter att mötas igen.

Vi hoppas att du kommer att uppleva att vi blir ännu bättre på att ge dig kommunal service och att vi gör Orust till en bra plats att bo och verka på. Detta gäller inom många områden som skola, förskola och omsorg. Det kan också vara inom områden som vatten och avlopp.

- I år kommer mina medarbetare och jag att genomföra flera av de politiska uppdrag som innebär att kommunen ska utvecklas säger kommundirektör Henrik Lindh. Jag ser fram mot ett 2021 där vi har mycket spännande på gång.

Ett av de stora politiska uppdragen är att utveckla ett kontaktcenter i kommunhusets reception. Tanken är att du ska få både hjälp och vägledning med det du undrar över redan där. Vi arbetar intensivt med att digitalisera för att du på ett enkelt sätt ska kunna ansöka om allt ifrån en förskoleplats till bygglov och följa handläggningen av ditt ärende digitalt.

Ett annat politiskt uppdrag är att utveckla en parkförvaltning, något som vi hittills saknat. Idag är det vägföreningar som har huvudansvaret för skötsel av våra tätorter, men vi vill nu medverka till att våra orter ska upplevas ännu mer trivsamma och attraktiva.

En gruppbild som visar två män och fem kvinnor.

Kommundirektörens ledningsgrupp, arkivbild. Carina Johansson chef sektor samhällsutveckling, Lena Gardtman chef sektor omsorg, Susanne Ekblad ekonomichef, Katarina Levenby chef sektor lärande, Henrik Lindh kommundirektör Ann-Katrin Otinder HR chef, Simon Sällström chef sektor miljö och bygg, Pia Jakobsson-Hansson administrativ chef. Sophia Vikström utvecklingschef saknas på bilden.

Kommunens finansiering

Kommunalskatten är den största inkomstkällan för kommunen. Årligen får vi in cirka 800 miljoner kronor vilket finansierar cirka 70 % av våra kostnader.

Generella statsbidrag, utjämningssystem mellan kommuner och fastighetsavgiften är den näst största inkomstkällan, den uppgår till cirka 140 miljoner kronor och finansierar 12 % av våra verksamheters kostnader.

Sektor samhällsutveckling samt Sektor miljö och bygg finansierar en stor del av sin verksamhet med taxor och avgifter, till exempel för vatten och avlopp, renhållning, hamnar, bygglov och tillsyn. Avgifterna uppgår till cirka 120 miljoner och finansierar 10 % av våra kostnader.

Staten ger riktade statsbidrag till framför allt Sektor lärande, men även till Sektor omsorg. Bidragen är öronmärkta för ett särskilt ändamål och uppdrag och tillsammans med en mindre andel försäljning av verksamhet uppgår till 80 miljoner kronor och utgör cirka 7 % av vår finansiering.

Kostnader

Kommunens kostnader uppgår till cirka 1,1 miljarder. Merparten, 60 % är löne- och pensionskostnader, närmare 700 miljoner kronor.

En stor del av skatteintäkter och statsbidrag går till att finansiera vård, skola och omsorg. Köp av verksamhet, till exempel gymnasieplatser i annan kommun, uppgår till 19 % eller cirka 200 miljoner kronor. Kostnader för våra fastigheter och transporter uppgår till 7 % av våra kostnader eller cirka 85 miljoner.

För 2021 beräknas sektor lärande och omsorg ta i anspråk lika stor del av våra skatteintäkter och statsbidrag, runt 40 % eller närmare 400 miljoner kronor vardera. Sektor samhällsutveckling är till stor del finansierad av avgifter, dit går 7 % av våra skatter och statsbidrag, cirka 60 miljoner. Sektor ledning och verksamhetsstöd använder cirka 6 % eller 55 miljoner kronor av skatteintäkter och statsbidrag.

Politisk verksamhet kostar cirka 12 miljoner kronor per år (1 %) och Sektor miljö och bygg som också finansieras till stor del med avgifter får cirka 8 miljoner kronor från skatteintäkter och bidrag.

God ekonomisk hushållning och ekonomi i balans är att bedriva verksamhet kostnadseffektivt och med så hög självfinansiering av investeringar som möjligt så att varje generation bär sina kostnader för den service som de konsumerar. Intäkter måste vara högre än kostnaderna och ge ett positivt resultat. Ett underskott ska återställas inom tre år. God ekonomisk hushållning för Orust kommun innebär ett positivt resultat mellan 20-40 miljoner kronor per år.

Demografiska utmaningar för Orust

Kommuner och regioner står inför stora demografiska utmaningar i framtiden. Den demografiska utmaningen beror, något förenklat, på att antalet personer i behov av välfärdstjänster ökar snabbare än antalet invånare i arbetsför ålder. Det är den arbetsföra befolkningen som ska svara för såväl finansiering som bemanning av välfärden. Antalet personer som är 80 år och äldre på Orust kommer nästan att fördubblas under de närmaste 10 åren. Det hänger samman med att vi blir allt äldre och kan leva med fler och svårare sjukdomar. I grunden är det något bra, men det bidrar till betydande utmaningar för bemanning och finansiering av äldreomsorgen.

Prognosen för den arbetsföra befolkningen på Orust, åldern 25-64 år minskar utifrån den historiska utvecklingen med 11 procent fram till år 2040. Vi arbetar med att få flera att välja att flytta till Orust genom att utveckla bostads- och verksamhetsområden, förbättra infrastruktur genom att driva på för att få en broförbindelse och utökade cykelvägar samt att utveckla vår kommunala service. I en scenarioberäkning där vi beräknat en högre nettoinflyttning än den historiska, utifrån utvecklingen av nya bostäder, tappar vi fortfarande i antalet invånare i arbetsför ålder, men då bara med 3 procent istället för 11 procent. En befolkningsökning inom arbetsför ålder är avgörande för att kunna finansiera framtida behov av äldreomsorg och annan kommunal service, inte bara ekonomiskt utan också för att säkra bemanningen.

Antalet barn inom förskola och skola väntas ligga på ungefär samma nivå de närmaste 20 åren. Även här ser vi kommande bekymmer med bemanning. Vi ser också behov av att bygga en ny förskola i Svanesund, både för att ersätta den befintliga Sesterviksvägens förskola, men också för att möta fler invånare inom området. Även en ny förskola i Henånområdet diskuteras. De nya stora investeringarna ska kunna finansieras och bäras av kommande generationer utan att vi skapar en allt för stor låneskuld nu.

Under lång tid har det varit känt att Sverige skulle ställas inför en demografisk utmaning med en åldrande befolkning. En rad åtgärder har diskuterats, såsom höjda skatter, höjda avgifter, höjd pensionsålder, ökad arbetskraftsinvandring, sänkta ambitioner och effektiviseringar. På senare tid har digitalisering framhållits som en stark kandidat. Även främjande och förebyggande arbete är ett sätt att bromsa behovsökningarna och bidra till ett bättre nyttjande av tillgängliga resurser. Det är inte troligt att någon enskild åtgärd räcker för att klara utmaningen. Däremot kan många mindre bidrag från en rad olika åtgärder kanske räcka.

Återställ
Hjälp oss bli bättre