Knappt 200 meter väster om Hagadösen hittar du en gånggrift. Dammen och kärret som passeras på vägen ligger på 25 meters höjd över havet, vilket ger en uppfattning om var havsnivån låg under stenåldern.
Hur kunde man utan moderna hjälpmedel flytta de stora stenblocken? Svaret är samarbete.
Gånggriften i Lunneslätt är en grav som byggdes på bondestenåldern för omkring 5 000 år sedan.
Många år senare, när ingen längre mindes att den var en grav, uppstod olika tolkningar. Johan Oedman, som 1746 gav ut sin historiebok om Bohuslän, var helt övertygad om att det var fråga om offeraltaren.
Ännu in på 1800-talet kallades sådana här stenkammargravar för jättealtaren av bönderna i trakten. Efter att mera vetenskapliga undersökningar gjorts, blev 1800-talets fornforskare helt på det klara över att det rörde sig om gravar.
Den rektangulära gravkammaren av kantställda stenhällar täcks av ett nära fyra meter långt och två meter brett takblock. Från kammarens södra långsida går en fyra meter lång gång, även den byggd av hällar. Den stora stenen vid mynningen kan ha använts som stänge.
Graven omges av en rund hög av jord och sten, med en diameter av elva meter, som vid norra långväggen når ända upp till takblocket.
Nutida experiment antyder att det kan ha gått till så här när gånggriften byggdes på en uppbyggd ramp av jord och sten rullades hällar och takblock upp på trästockar, eller drogs på en släde. För detta krävdes en arbetskraft av omkring 50 personer, något färre om man hade oxar till hjälp. Svaret på frågan är alltså samarbete!
Gånggriften är registrerad av Riksantikvarieämbetet (RAÄ) och har nummer: Tegneby 131:1.
6449350 / 300291 (SWEREF 99 TM).
Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet. Ring eller skicka e-post till kontaktcenter.