Vägminnen

Äldre kartmaterial, reseberättelser och gästgiveridagböcker gör att det finns mycket material bevarat som handlar om vår väghistoria.

Kartor, resebeskrivningar och gästgiveridagböcker

Äldre kartmaterial visar sträckningarna på gamla vägar och gästgiveridagböcker berättar om vilka som förr var på resande fot medan tingsprotokoll från 1600-talet skvallrar om gästgiverier som nu är försvunna. Många är också berättelserna om de faror som hotade dåtidens resenärer, det mödosamma vägbyggandet, den påfrestande skjutsskyldigheten och anekdoter från gästgivargårdar och lönnkrogar. Det materialet tillsammans med reseberättelser från 1700-talet, men även skildringar från 1500-talet, gör att det finns mycket historisk information om våra vägar bevarad.

Milsten från år 1751, Assmunderöd.

Vägvisare och milstenar

Av 1700-talets vägvisare som skulle finnas vid varje vägskäl finns inga kända bevarade från Orust, däremot finns ett fåtal vägvisare från 1900-talet kvar. Milstenarna eller milstolparna som de också kallas bär på Orust årtalet 1751 och skiljer sig från de stereotypa milstenarna i övriga Bohuslän. De är lokalt tillverkade men inte desto mindre charmiga.

Bro vid Assmunderöd.

Kartprojekt från 1700-talet

År 1733 hade lantmätare Lohm lagt in landsvägarna tillsammans med både post- och gästgivargårdarna i Göteborgs- och Bohuslän på en karta. Efter detta blev milstenar med årtalet 1737 uppsatta i länet, senast år 1740. Projektet innefattade även vägvisare och gästgivartavlor. Orust och Tjörn var dock undantagna denna beställning och uppsättning av vägmärken. Antagligen för att vägarna här vid denna tidpunkt inte var tillräckligt farbara.